Sorgsen dag
Vaknade imorse och kände mej jätteledsen.
Jag tänkte på morfar och farfar, som inte längre finns hos oss.
På söndag, om en vecka är, det två år sedan farfar lämnade oss.
Vi har aldrig varit på kyrkogården där farfar är begravd.
Det känns precis som om alla låtsas att han inte finns mer.
Har frågat om det är någon som vill följa med, men får aldrig något riktigt svar.
Imorse och förmiddags var jag ledsen och grät, det gjorde jag även nu ikväll.
Eftersom jag är inlagd, så pratade jag med min kontaktperson, ikväll, om det.
Och hon förstod att jag var ledsen.
Hon sa att hon gärna kör dit med mej, och hon ska fråga överläkaren imorgon, om vi kan köra dit en dag.
Jag hoppas verkligen det!
Sen prata jag med mamma, om det.
Hon ville gärna följa med också om det blir av.
Det känns skönt att hon vill följa med.
Nu väntar sängen, och jag hoppas det blir en mindre ledsam dag imorgon.
Evis
